Allt fler får upp ögonen för neurologiskt mångfald – utom UHR

Om man slimmar och strömlinjeformar en verksamhet kan det se ut att löpa på riktigt smidigt. Man rekryterar ”rätt” sorts personer och det fungerar bra, i alla fall ett tag. Men idag har allt fler verksamheter insett att detta också riskerar att bli en väg till stagnation.

Några av dem som arbetar med utveckling, forskning och företagsförnyelse har fått upp ögonen för neurologiskt mångfald. Innovationsberoende företag går i täten eftersom de insett att innovation i stor utsträckning skapas av de egenskaper som vi inte alla har gemensamt.

Begreppet neurologiskt mångfald handlar om att neurologiska skillnader, som autism, ADHD och dyslexi i allt större utsträckning ses som normala variationer i det mänskliga genomet. De som fattat vad begreppet neurodiversitet innebär, inser också att personer med neurologiska olikheter som dyslexi, ADHD eller Aspbergers inte ska ”botas”, men att de kan behöva hjälpmedel och anpassning. Då kan de också få tillgång till sina speciella begåvningar, som till exempel kan handla om välutvecklad logik, minnesförmåga, musik eller matematikbegåvning.

Stora internationella företag, ofta inom IT och i logistikbranscher har upptäckt att de behöver dessa variationer i sitt utvecklingsarbete och söker metoder för att rekrytera bredare och mindre stereotypt. Det är givetvis ingen lätt uppgift, eftersom många personer inte ens vet varför de är annorlunda, de är osäkra på sig själva och söker inte de jobb de skulle klara av. Firman Specialisterna i Danmark har tagit fasta på detta och de har utvecklat rekryteringsverktyg som visar styrkor och specialkunskaper hos personer som lätt sorteras bort i en standardiserad anställningsintervju. På deras hemsida finns en bild som fångar tanken: en nål i en höstack, och frågan ”Söker du någon som kan hitta nålen?”

Företag som Microsoft och Hewlett and Packard samarbetar med universitet och högskolor för att skapa utbildningar där personer med neurologiska variationer kan komma till sin rätt i till exempel i uppgifter som robotprogrammering och videospel. 

Men, det finns ett stort men. Just dessa specialsatsningar förutsätter att man kommit in på universitet eller högskolor. Här i Sverige har vi ett problem på detta område. Om du är dyslektiker kan du få tillgång till olika hjälpmedel under skolgången. På universitet och högskolor har du också tillgång till talböcker eller talsyntesprogram. Men du får inte använda talsyntes för att göra högskoleprovet. Där är det stopp. Denna flaskhals gör troligen att vi går miste om många specialbegåvningar både inom högre utbildning, forskning och företag.

Snart är det dags för högskoleprovet igen. På Dysleximässan den 18-19 oktober kommer TorTalk att ta upp detta:

LÅT PERSONER MED DYSLEXI GÖRA HÖGSKOLEPROVET MED TALSYNTES